En historisk dag

De här raderna jag skrev innan jag begav mig in i Pepsi Arena för kvällspasset med de tunga talarna:

Det har kanske varit lite mycket gnällande från min sida. Allt det praktiska strulet gör ju att man nästan glömmer bort vilken historisk vecka det här är. När Barack Obama på torsdag kväll inför 70 000 åskådare accepterar sitt partis nominering så skrivs onekligen ett nytt kapitel i de Förenta Staternas historia.

-----

Sedan gick jag till arenan där de som hade hand om ackrediteringarna för oss fotografer var schyssta och gav oss floor pass för hela kvällen så att vi inte skulle riskera att bli utestängda som kvällen innan. Bill Clinton höll ett mycket bra tal som inte lämnade något utrymme för tvekan om att han verkligen kommer att stödja Obama.

Kvällens sista talare var vicepresidentkandidaten Joe Biden. Hans tal var helt okej om än inte klassiskt. Svårt att matcha Clinton. Men han gick ganska hårt åt John McCain vilket ju är hans uppgift. Efter talet kom helt överraskande (även för Biden verkade det) Barack Obama upp på scenen och hallen exploderade i jubel.

Efteråt började jag prata med Sheryl som syns på bilden ovan. Hon hade tårar i ögonen och var mycket rörd när hon sa: ”This shows who I am,  a human being. I don’t even know if America understands how far we have come. That we finally can be the America we always says we are.” Hon fortsatte med så mycket stolthet i rösten att den är svår att beskriva: ”My mother was right, I can be anything I want to be. I can be the president of the United States of America.”

Jag fick också tårar i ögon när jag lyssnade på henne och när jag sedan gick mot presstältet så insåg jag att det är omöjligt för oss andra att fullt ut förstå vilken stor sak Barack Obamas nominering är. Jag är tacksam att få följa det på nära håll och jag lovar att försöka undvika gnällande över små detaljer som är ganska oviktiga när man tänker på den stora bilden.

Comments

[Lotta K]

Jag tycker du har helt rätt i att det inte går att förstå vad Obamas nominering betyder om man inte är svart, eller inte amerikan. Det är irriterande med alla människor (vita amerikaner) som utgår från sig själva, och tror att eftersom nomineringen inte betyder så mycket för dem, betyder den inte något för andra heller.

[Larry]

Bra dokumenterat (bilden) och påpekat: det finns en enorm vikt i hans nominering för svarta och andra minoriteter. Bara han nu vinner också för annars kan det plötsligt betyda motsatsen.

[Thomas Nilsson]

Tack för kommentarer Lotta och Larry. Kan inte annat än att hållla med er.