Fotograf Thomas Nilsson

  • Flyttade från Stockholm till New York i februari 1997. Är sedan 2002 den norska dagstidningen Verdens Gangs fotograf i USA.

Böcker/utställningar

« God Jul | Main | New Yorks bästa bar »

2007-12-22

Comments

Jocke

Jag är en snäll pojke... Det var den versionen som jag menade. Vad säger man? Joe var en hjälte. Allt du skrev var helt rätt. Min favorit låt är dock Lost in a supermarket, vilken text! Slår nu ett slag för Stiff little fingers, den enda grupp som tilläts att köra en egen låt på alla hyllningsplattor till Strummer. De skrev låten Strummerville, lyssna och minns.
Pratade precis med Johnny, tiden står stilla.
Kan rekomendera videon på youtube med Joe då han gör remdention song!!
Cheers!

Eas

Jag kan bara hålla med det som har skrivits om Joe. När beskedet kom om hans död blev jag helt tom. Clash och i synnerhet Joe förändrade hela mitt liv. När jag som 13-åring fick höra Janie Jones när deras första platta precis hade släppts tog mitt liv en ny vändning. Musiken blev allt och under några magiska år fick The Clash mig att se världen på ett nytt sätt. Thomas är diplomatisk ang. Sandinista. Jag minns att mitt ex slängdes ut genom fönstret, så här i efterhand har det blivit den platta som har betytt allra mest för mig. Skivan är helt tidlös, magisk och stilbindande. Jag gömmer aldrig den där eftermiddagen i Köpenhamn när hela Clash med följe gick förbi oss, en person stannade och min bror Mårre halade snabbt upp en svartköpt (det rådde ölstrejk) öl till gästen, Joe Strummer tackade och vi fick en lång och jäkligt skojig pratstund. Thomas förevigade med grymma bilder som vanligt!

Alla gånger jag såg Clash slogs jag av Joes närmast smärtfyllda uttryck när han sjöng, det har aldrig funnits en sångare med ett ärligare sätt än Joe. I mitt tycke framkommer detta på ett magiskt och bedövande sätt i Ghetto Defendant, man hör nästan Joe gråta när han framför en smärtsam och extremt viktigt text.

Ghetto defendant
It is heroin pity
Not tear gas nor baton charge
That stops you taking the city

Jag glömmer dig aldrig Joe

Eas

Sånger från nedre botten

Aha, så det är här du gömmer dig! Jag hoppas allt är bra med dig och att du får en skön jul.

Idag har jag varit ultrabakis efter en Stummer-memorial tillsammans med bland annat Benge och Morre.

Nu ska jag hoppa i slafen, jag tittar förbi din blogg lite senare.

Ha det gott!

Picko

Thomas Nilsson

Ja, du har rätt Eas. Han VAR sina texter. Levde ut varenda ord på scenen. Finns säkert sångexperter som påstår att han inte kan sjunga men för mig finns INGEN bättre sångare.

Picko, grymt kul se dig här. Var ett tag sen sist.
Ska kolla in din blogg också.

Keep in touch!

The comments to this entry are closed.