Inom loppet av ett par dagar har följande tre bra bloggare kastat in handuken:
Adam Haglund vars blogg har varit centrum för en intressant diskussion om bildjounalistik, Martin von Krogh, mycket duktig fotograf som nyligen flyttat till Indien samt Monica som beskrivit livet i Silicon Valley. De har samtliga bloggat längre än jag har gjort. Kanske är det så att man går in i bloggväggen efter ett år eller två? Göran Segeholm har liknat bloggandet vid att springa ett marathon. Kanske inte en helt fel jämförelse. Fast jag har iof aldrig sprungit ett marathon. Verkar jobbigt.
Men det finns visst hopp, Martin skriver inte att han slutar utan tar paus i bloggandet och Adam håller på att starta en sajt om bildjournalistik tillsammans med en grupp fotografer.
Vissa bloggar kommer och går, andra består. Det är egentligen ganska naturligt. Själv har jag hållit igång i snart två år och även om man blir trött på det ibland så är det fortfarande inspirerande. /S.
Posted by: Stefan | 2008-01-11 at 12.18
Ja, det är sant. Ska bli spännande att se hur jag tycker det är om ett år.
Just nu är det i alla fall kul!
Posted by: Thomas Nilsson | 2008-01-11 at 18.38
Då hoppas vi att du fortsätter tycka det är kul!!!
Även om ett år... jag hänger på... och förmodligen också en viss Jocke... och Stina... och Pawel Flato... får vi hoppas!!!
Sen alla som läser men inte gör inlägg, de är nog betydligt fler!
Posted by: Elisabeth | 2008-01-11 at 19.36
Bloggar som försvinner -- det är lite som att tappa bort gamla kompisar. Kan tänka mig att man kan bränna ut sig på bloggande och andra intressen tar över. Inget fel med det, men visst kan det bli tomt. Vi får passa på och ha kul så länge det vara.
Posted by: Stina | 2008-01-11 at 23.27