Reportern Kim och jag landade vid 08:30 i Chicago på söndag morgon. En timmes tidsskillnad så vi ställde tillbaka klockorna och hämtade ut hyrbilen. Körde sedan mot Fort Wayne i Indianapolis där Hillary Clinton skulle ha ett kampanjmöte vid 11-tiden. Svårt att hinna eftersom vi hade närmare 30 mil att köra, speciellt då jag är fast besluten att inte få några fler fortkörningsböter i det här presidentvalet. Mötet skulle dock pågå till 14.00 så det fanns ett visst hopp att hinna vara med på slutet av talet.
När vi kom fram vid 13-tiden var dock parkeringsplatsen full av folk och vi insåg att mötet var över. Konstig tyckte vi att mötet slutade en timme före utsatt tid. Vi började prata med en grupp Hillary-supportrar som stod vid en liten buss modell skolbuss fast vit stället för gul. De hade kört ner från Pennsylvania för att hjälpa Hillary-kampanjen. De hade spenderat tio timmar i sin gamla risiga buss och betalat hotell och bensin själva. Kunde inte låta bli att undra hur många svenskar hade gjort det för att hjälpa Mona Sahlin bli vald till statsminister?
De skulle ut och knacka dörr och vi frågade om vi kunde hänga med. Ungefär tre timmar till lämning och vi var ju i behov av en story. Inga problem sa de och jag hoppade in i bussen medan Kim skulle köra efter. När vi var på väg att svänga ut från parkeringsplatsen såg vi helt plötsligt att Hillary blev intervjuad av en lokal TV-station utanför den idrottshall där kampanjmötet varit. Jag hoppade ut ur bussen samtidigt som Hillary var på väg att gå in i byggnaden. De få supportrar som var kvar ropade något till Clinton och hon vände sig och vinkade samtidigt som jag tog bilder. När Kim frågade om valet på tisdag gjorde hon tummen upp. Vi åkte sedan ut och följde Hillary-supportrarna när de gjorde canvassing, som det kallas att knacka dörr för att få folk att rösta på en viss kandidat. Flera av dem de pratade med hade ännu inte bestämt sig 100% för vilken kandidat de skulle rösta på.
Sedan letade vi snabbt upp en Starbucks (ofta vårt ”kontor” på resor) för att sända hem storyn via deras snabba trådlösa internet.
Barack skulle också ha ett kampanjmöte i Fort Wayne senare på eftermiddagen i en park. De hette att det var en picknick men det visade sig vara en överdrift. Det var snarare en buffé för de som orkade stå in en lång kö och sedan lyckades hitta en plats vid de bord som var uppställda. Det skulle börja 16:30 och när vi kom dit kvart i fyra så såg jag Barack Obama med sin familj komma ut ur kampanjbussen och medan en bombhund sniffade på mina kameror och väska så hörde jag Michelle Obama introducera sin man på scenen. Jag sprang in och började fotografera. Har väl aldrig hänt förut att en kandidat kommer upp scenen före utsatt tid tänkte jag.
När sedan Barack Obama efter talet på traditionellt vis började hälsa på väljarna vid avspärrningen så lyckades Kim med bedriften att bli hälsad på två gånger med tio minuters mellanrum. Själv var jag lite nöjd med att jag lyckade smita in innanför avspärrning där egentligen bara ”traveling press” fick vara. Såg hur presskillen försökte kolla min ackreditering när jag stod där inne men körde det gamla tricket att aldrig möta hans blick, täcka ackrediteringen med kameran och helt plötsligt bli upptagen med att ta bilder några meter bort i andra riktningen. Fungerade bra.
Två timmar bil sen till Indianapolis där vi checkade in på hotellet alldeles intill det convention center där det lokala demokratiska partiet skulle hålla en middag där både Obama och Hillary skulle tala. Det var inte så viktigt för oss men vi hade anmält oss och tänkte att vi kunde gå dit när vi ändå var i stan. Det visade sig dock att press check in var stängd. Tillsammans med de utsända från The Independent och The Rocky Mountain News försökte vi övertala en presstjej att släppa in oss men hon sa att det var fullt och att det var för sent. Men det är ju en timme tills talen börjar sa jag samtidigt som jag såg på en TV att Hillary hade börjat sitt tal. Då gick det äntligen upp för oss att vi under bilresan från Chicago till Indiana faktiskt hade kört tillbaka in i Eastern Standard Time Zone, samma tid som i New York alltså. Det förklarade ju såklart att allting hade verkat ske före utsatt tid under dagen.
Första gången det händer mig under elva år i USA men man lär sig så länge man lever som det heter.
Det är även val i North Carolina på tisdag och både Hillary och Obama åker fram och tillbaka mellan staterna för att övertyga de väljare som inte bestämt sig ännu. Om Obama vinner båda staterna så ökar trycket på Hillary att dra sig ur. Men jag tror att hon kommer att vinna Indiana.
Kom på att det ju är få av er som ser mina jobb i Verdens Gang så lägger ut en bild nedan av hur det blev i tidningen idag. Blev bara en sida men ser väl ganska ok ut. Tycker väl kanske iof att de kunde ha dragit på en av bilderna av frivilligarbetarna istället. Man har ju sett ganska många bilder av Hillary vid det här laget.
Tidssoner kan være vanskelig - så også for globevandrende idrettsfolk. En OL-delegasjon - onde tunger i Norge vil ha det til at det var ett land i kort østlig retning for Oslo men litt usikker på om dette stemmer - reiste til OL i Japan for noen år tilbake. Delegasjonen hadde tidlig begynt å justere for tidssonen. De hadde stilt om klokkene og døgnrytmen litt etter litt allerede i hjemlandet før avreise og skulle derfor egentlig være godt rustet mot jet-lag. Problemet var at de hadde tenkt feil og justert i feil tidssone-retning. Ble en del tunge øyelokk for de idrettsfolkene skulle man tro :-)
Posted by: Jan i Stockholm | 2008-05-05 at 15.20
Trevligt att få se hur det blir i Verdens Gang. Alltid inspirerande att följa bloggen. Tål att sägas mer än en gång.
/Fredric
Posted by: Fredric Uggla | 2008-05-05 at 18.51
Wow, din blogg viser at det jeg leser i VG, er reportasjer som inneholder masse arbeid ute i feltet, og ikke minst all reisetid og tidspress som også skjer.
Jeg har nok ikke tenkt så mye på det....før nå.
Koser meg med bloggen, og synes bildene dine viser veldig bra en historie rundt selve reportasjeturen!
Morgenhilsen fra Gunn i Stavanger!:-)
Posted by: Gunn White | 2008-05-06 at 01.51
Wow! Mycket bra artiklar från USA och väldigt imponerande foton! Kan bara gratulera hit kommer jag in och tittar igen ofta!
/Danne
Posted by: Danne | 2008-05-06 at 06.24
Tusan vad rafflande! Jag satt just och tänkte på att du borde visa hur jobbet blev. Bra ide. Blogging är my new drug (not that I have an old one) - skriver detta från mobilen. Later, K
Posted by: Kristina | 2008-05-06 at 11.42
Tusan vad rafflande! Jag satt just och tänkte på att du borde visa hur jobbet blev. Bra ide. Blogging är my new drug (not that I have an old one) - skriver detta från mobilen. Later, K
Posted by: Kristina | 2008-05-06 at 12.10
Det blev ju en väldigt stressigare resa än nödvändigt. Är det förresten inte så att vissa counties i Indiana har Central time? I så fall kan det ju bli ännu rörigare. Jag undrar också om det inte finns några enstaka hålor som inte kör med sommartid ...
Har förrestern varit ute och snurrat ett par dagar och inte hunnit med att kommentera dina poster, men angående din post om ras måste jag hålla med: viss har nog börjat undra om Obama inte är en "arg svart man" ändå. Vita är väldigt rädda för just den mannen. Med tanke på att det bara är 40 år sedan svarta slapp sitta längst bak i bussen finns det kanske fog för rädslan. Diskrimineringen sitter kvar i minnet.
Lite som min vän jag berättade om en gång -- hon som inte fick bada i poolen. Hennes morsa var dock ännu argare eftersom hon i sin tur kom ihåg hennes mormor som föddes som slav. Det ska mycket vilja till för att kunna ta varandra i hand och förlåta.
Posted by: Stina | 2008-05-06 at 16.22
Kan inte annat än instämma med "Fredric Uggla"!
Posted by: Norlén | 2008-05-06 at 17.16
Tack för alla kommentarer och vänliga ord!
Har varit lite stressigt de senaste dagarna så jag har inte hunnit kommentera kommentarerna som jag brukar.
Efter jag skrev detta inlägg så har jag fått info om att Indiana inte ställer om till sommartid (till skillnad från Illinois som gör det), så det var det som skapade förvirrning om jag nu förstått saken rätt. Men ja Stina, det finns vissa små områden i Indiana som ställer om till sommartid. Snacka om att krångla till saker i onödan.
Har inte hört den storyn förr Jan, kan mycket väl ha varit svenskar :-)
Posted by: Thomas Nilsson | 2008-05-07 at 21.37