...för att citera Joe Strummer. Aldrig har han varit mer aktuell.
I dag firade Occuppy Wall Street-rörelsen sitt två månaders-jubileum med protester på olika platser i New York och i resten av landet. Det är ju bara två dagar sedan borgmästare Bloomberg bestämde sig för att skicka in polisen för att rensa upp Zuccotti Park, där demonstranterna slog upp läger i mitten av september. Detta skedde mitt i natten och man spärrade av ett stort område som sträckte sig flera kvarter från parken. Journalister släpptes inte in i detta område och kunde alltså inte rapportera om vad som hände och en del av de få journalister som redan var inne blev arresterade. New Yorks Pressklubb har lämnat in en formell protest om detta och de kräver en utredning. Demonstranterna är nu välkomna tillbaka in i parken med sitt budskap om ekonomisk rättvisa men de får nu inte ha några tält, sovsäckar, stolar etc. Och parken är omringad av kravallstaket med bara ett par ingångar. Ganska annorlunda mot när jag var där senast.
Idag var det som sagt inga tält i parken och kravallpoliser så långt ögat kunde nå. Stundvis var det en del ganska våldsamma konfrontationer. Jag hamnade mitt i en av dem. Eller snarare tog jag mig in i kaoset genom att ta rygg på tre poliser som var på väg in till mitten av den stora folkmassan. Där inne verkade några poliser och demonstranter vara i fullt slagsmål. Poliserna gjorde ingen skillnad på journalister och demonstranter. Jag blev knuffad ett antal gånger av en polis, till slut så hårt att jag tappade kameran. Försökte böja mig ner för att ta upp den men det var svårt i kaoset och än svårare blev det när polisen sparkade iväg kameran. En av demonstranterna fångade upp den och gav den till mig. Efter det höll jag på att ramla när poliser tryckte iväg oss med sina långa batonger och i den processen slog jag i huvudet i något. Oklart vad. Har lite huvudvärk nu och hoppas att det inte är en lätt hjärnskakning men tror nog att det ska gå bra.
Sekunderna senare kom poliserna ut från klungans mitt med en av demonstranterna de har arresterat. Han blödde kraftigt från huvudet. Liksom vid samtliga arresteringar jag fotograferat så gjorde polisen allt för att fotograferna inte ska få några bilder. De som inte är inblandade i att hantera den arresterade ställer sig i position för att skymma fotograferna.
Stämningen i parken var mycket upprörd. Lite senare såg jag en polisman ledas in i en ambulans. Han hade blivit skuren med ett vasst föremål i handen och måste sy 20 stygn.
Senare på eftermiddagen tog sig demonstranterna till Union Square och man ”ockuperade” också tunnelbanan och sedan på kvällen gick de över Brooklyn Bridge. När dessa rader skriva har över 200 demonstranter arresterats.
Både objektiv och kamera måste in på reparation. Kanske borde jag skicka räkningen till New York-polisen. Troligen lönlöst dock.
…men höstlöven i Zuccotti Park var mycket vackra.
Ha ha, Fidelity-bilden är ju väldigt symbolisk o rolig! Priceless.
Snacka om att iakttaga o dokumentera verkligheten bakom ett skyddande filter.
- Vad gör dom därute? Fy, så dom ser ut!
Ändå var det de 90 procenten som räddade bankernas ägare o deras anställda med sina skattepengar.
Posted by: Larry | 2011-11-18 at 15.11
Fantastiska bilder Thomas! Omöjligt att inte bli berörd av dem!
Hoppas huvudet mår okej.
Posted by: Susanne | 2011-11-20 at 10.40
Tack Larry!
Ja, den bilden är ganska talande.
Dom ser lite nervösa ut men kan ändå inte låta bli att ta bilder.
Och ja, de 90 procenten räddade bankerna men det har de glömt nu.
Tack Susanne!
Ja huvudet är bättre nu.
Ingen hjärnskakning som tur var.
Posted by: Thomas Nilsson | 2011-11-21 at 23.57
Hej Thomas. Följer med nöje din blogg, både för den höga kvaliteten på bilderna (möjligen förväntat) och för dina texter (som har en personlig ton kryddat med samhällsengagemang och perspektiv).
Vi bodde på Marriott Downtown precis intill Zuccotti Park. Polisen lurade runt knutarna när vi kom hem kvällen innan "the bust". Vi tyckte nog att ockupanterna som var där av politiska skäl var oroväckande utspädda av uteliggare, mentalsjuka, sensationslystna, försäljare och andra sannolikt mer perifert politiskt intresserade. Kvinnan med skylten "Both Obama and Israel derive from SATAN" (med versaler) var väl ganska talande för saklighetsnivån hos många.
Samtidigt är det omöjligt att inte ta intryck av frustrationen över tillståndet nationen hos väldigt många av dem man träffar och pratar med. Det är som att det bubblar under ytan, och att något lite läskigt håller på att växa fram. Vilket möjligen tar sig konkreta uttryck både i Tea Party-rörelsen och OWS, fast från olika utgångspunkter.
Posted by: Per Vidar | 2011-12-04 at 09.13
Tack för beröm Per!
Jättekul att höra.
Håller med om att det var en ganska stor blandning av människor.
Som du skriver, en hel del galningar men också många som hade ett legitimt budskap. Vet dock inte om det nödvändigtvis är något läskigt som håller på att hända. Snarare något nödvändigt. Men tror dock att det tyvärr kommer att dö ut och det blir "business as usually". Pengarna styr mycket av politiken här.
Posted by: Thomas Nilsson | 2011-12-07 at 01.47
Man blir berörd av både din bilder och dina texter. Kontrasterna som visas i dessa bilder är väldigt talande. Tack för en mycket intressant blogg!
Posted by: Elis Wessmark | 2012-01-03 at 16.26
Tack Elis för beröm. Det värmer och motiverar till fortsatt bloggande.
Posted by: Thomas Nilsson | 2012-01-06 at 17.26