..har gått ur tiden.
Jag är i Sverige på semester sedan en vecka. Fint att vara här.
Ser ännu en massaker i USA på nyheterna. Inte långt ifrån Columbine. Där jag var efter den massakern. Våren 1999. Och Virginia Tech sen. Det tar aldrig slut men vapenanhängarna säger att av respekt till de anhöriga bör man inte debattera vapenlagarna just nu. Man kan ju också göra det motsatta argumentet.
Men dagens blogg kommer inte att handla om det eller Sverige. Jag hänger mig kvar i New Orleans. Denna fantastiska stad och idé.
När jag var där och jobbade precis innan semestern så kom nyheten om att en lokal musikprofil hade dött. Han hette Lionel Batiste, eller Uncle Batiste som han ofta kallades, och han har förekommit ett par gånger tidigare här på bloggen. Men då under namnet Mr. Cool. Jag har aldrig förr eller senare sett en man med mera stil. Han dök upp på musikklubbar jag besökte på Frenchman Street. Sjöng en låt eller två med bandet som spelade just då och dansade med några av damerna innan han gick vidare till nästa ställe. Jag visste inte hans namn bara att han var oklanderligt klädd och hade den tuffaste rösten jag någonsin hört. Han skulle till Sverige snart sa han när jag träffade honom andra gången och nu i efterhand har jag förstått att han var väldigt involverade i den årliga jazz festivalen i norska Molde. Han var också med i TV-serien Treme där han spelade sig själv.
Han hade 11 barn, två ex-fruar och en garderob av knivskarpa kostymer, skjortor, hattar och skor (han skrev datum för inköpet på undersidan av skorna).
Vi var alltså i New Orleans när han dog, 80 år gammal, den 8 juli men kunde tyvärr inte stanna kvar för att delta i begravningsfestligheterna. Jo, jag skriver festligheterna för om det finns någon stad på jorden som vet hur man firar en begravning så är det i New Orleans. Det är parader och konserter, fest och musik. En hyllning till livet som levts.
Och som han själv hade sagt om sin begravning till sin dotter ”Inga mörka färger och inga tårar”. Underbart!
Firandet har nu pågått i veckor och han skulle ha begravts igår fredag men ett oväder satte stopp för det. Kyrkogården var översvämmad och begravningen sköts upp till måndag. Uncle Batiste ville väl bara att festen inte skulle ta slut riktigt ännu kan man förmoda.
Frågan som infinner sig är, finns det egentligen någon enda vettig anledning att inte bo i New Orleans?
---
Blogg om mitt första möte med Batiste.
Blogg om mitt andra möte med honom.
New York Times-artikel om firandet efter hans död.
Lokaltidningen The Times-Picayune skriver om gårdagens uppskjutna begravning. (se en underbar bild i bildgalleriet av en musiker i full paraduniform som rullar sig i en vattenpöl).
Bilden nedan: Hyllning till Batiste, dagen efter han dog, på en av barerna på Frenchman Street.
xxoo
Posted by: kristina | 2012-07-21 at 18.49
Jag har bara sett begravningståg från New Orleans på tv vid något tillfälle, men det är kanske något att ta efter här i norden "En hyllning till livet som levts" är ju jättebra, verkar vara en cool snubbe.
Ha en bra vistelse i Sverige.
Posted by: Magnus | 2012-07-22 at 03.06
Att du redan bor i världens bästa stad..? ;-)
Cool snubbe den där Mr Cool. Smeknamnet känns befogat.
Och jag är helt inne på hans (och New Orleans)linje att fira av den som dött med pompa och ståt!
Posted by: Susanne | 2012-07-22 at 12.06
Läste om din lysande text om ditt första möte med Uncle Batiste, och fastnade för:
"Det är en fantastisk och osannolik stad. Den är ett långfinger rakt upp i Mitt Romneys välkammade ”Corporate America”"
Betyder ju tillochmed än mer idag!
Corporations are people too - We the corporations etc.
Det kan gå riktigt åt helvete om den mannen blir president.
Posted by: Larry | 2012-07-24 at 17.20
Till dig med Kristina :-)
Visst är det bra Magnus! Jag har inte heller varit på något begravningståg i New Orleans. Däremot en Halloweenparad några månader efter orkanen Katrina. det var magiskt.
Ja Susanne, det skulle vara det då :-)
Tack Larry!
Jag läste också om den och måste ju hålla med om att just de där orden inte direkt är mindre aktuella nu. Har dock svårt att se hur Romney ska kunna vinna. Men vem vet...
Posted by: Thomas Nilsson | 2012-07-25 at 10.43