Tankar från 39:e gatan...

Se den! Se den! Se den!

I går fick filmen ”Man on wire” en Oscar för bästa dokumentär. Jag såg den för ett par veckor sedan efter att en vän rekommenderat den med orden ”jag började gråta utan att veta varför när jag såg den”. Även jag fick tårar i ögonen. Inte för att den är sorglig men för att den så vackert beskriver en man som följer sin dröm.

Fransmannen Philippe Petit går på lina, cyklar enhjuling och jonglerar på Paris gator och torg på det tidiga sjuttiotalet. Han får se en illustration i en tidning på de ännu inte byggda tvillingtornen på södra Manhattan som skulle komma att kallas World Trade Center. Från den dagen har han bara en sak i huvudet. En dag ska han spänna en stålvajer mellan de nästan 500 meter höga byggnaderna och gå på den.

Filmen handlar om vägen fram till den dagen men den handlar om så mycket mer. Den handlar om att följa sin dröm, den handlar om livet och vad en människa kan vara kapabel att göra om man verkligen vill något tillräckligt mycket. Philippe säger att han inte är en man som går på lina utan att han är en konstnär, en poet. Jag kan inte annat än att hålla med.

Se den!

I dag är dock mina tankar hos vännen G som ligger på ett sjukhus i Frankrike efter en motorcykelolycka. Hang in there, you will make it!

En till gåta från Hawaii

Jag hamnade ju såklart på Honolulus bakgator var jag hittade de här fina bilarna. Någon som vet vilket bilmärke det är på den röda sportbilen? Ledtråd: det är ett ganska känt företag.

Nu ska jag flyga tillbaka till New York. Tar ungefär tretton timmar med mellanlandning i Los Angeles. Och som vanligt när man flyger västerut så är det en jobbig redeye flight (= nattflygning).

På tal om flyg så är det ju verkligen ett mirakel att alla klarade sig när den där US Airways flighten nödlandade på Hudson River tidigare idag. Helt otroligt!

En gåta

Jag är på jobbresa och bilden ovan har jag tagit på platsen jag är på nu. Någon som kan gissa var. Ledtrådar: Det är ganska långt från New York och det är inte North Dakota.

Först öppnade rätt svar vinner en isskrapa. 

Kommentarer 2

Lämna inga fler kommentarer till inlägget "Stoppa bombningarna i Gaza!". Det fungerar inte av någon anledning. Lämna kommentarer om det inlägget här istället.

Stina har lämnat följande kommentar (som alltså också har försvunnit i cyberrymden):

När blir man egentligen terrorist? Motståndsrörelse eller terrorist -- ligger det i betraktarens ögon? Just nu verkar var och varannan stat gömma sig bakom terrorist-begreppet för att rättfärdiga sitt handlande. En synnerligen underlig utveckling ...

In med det nya

Nytt år, nya tag!

Man kanske skulle gå till sjöss?

Bilden tog jag på förra årets sista dag. I år har jag ännu inte tagit någon bild.

New York är grått idag.

Thomas Andersson-Wij i högtalarna sjunger att frisörerna sopar sina golv.

En vän ringer och säger att hans nyårslöfte är att skratta mer. Ett löfte så gott som något.

CNN har blivit trams-TV. Jag orkar inte se det mer än någon timme om dagen. För mycket hundvalpar, kändisar och bisarra smårån som gått fel. Bara Wolf Blitzer och Anderson Cooper håller någon slags fana på någon slags höjd.

Eartha Kitt dog på julafton. Ironiskt då en av hennes största hits var Santa Baby. Antagligen den sexigaste julsångstolkningen någonsin. Jag träffade henne i Minnesota en gång. Hon var grymt cool. R.I.P. 

Se två olika versioner av Santa Baby med Eartha här:

Old time.

2006

Vilken är bäst?

Läser en intressant artikel i New York Times om två indiska fotografer som var de som var snabbast på plats vid terrorattackerna i Mumbai. En på tågstationen och en på Hotel Taj Mahal. Dom riskerade sina liv för bilderna. Hade man gjort det själv? Han på tågstationen fick bilder av terroristerna med sina automatvapen. Artikeln konstaterar också lite förvånat att det finns nästan inga privata mobiltelefonbilder från attackerna.

Nyårsafton spenderades med några gay-vänner på en fest hos en av deras vänner på Park Avenue. Våningen bestod av tre ihopslagna lägenheter så det var ett myller av rum och tre kök. Värden var samlare och rummen var fyllda av bland annat böcker, gamla kartor, uppstoppade djur samt antika polishjälmar. Det bjöds på Gula Änkan och sushi i massor och jag var den enda killen som var straight där. 

...och nej, sjömännen på bilden har inget med den festen att göra.

Avancerat namndroppande

I går hängde jag med Meryl Streep, Julianne Moore, Anna Kournikova och Matt Dillon. Plus några avdankade superstjärnor från de amerikanska nationalsporterna baseboll och footboll. Som till exempel Don Zimmer och Joe Montana.

Men som ni säkert redan har förstått så var det jobb och inte nöje. Min vän och kollega, den i New York baserade svenske fotografen, Paul Brissman behövde hjälp med att bevaka ett stort finnansbolags charity event. Kändisarna var där och hälsade på aktiemäklarna och hjälpte till att avsluta en och annan affär via telefon med någon förvånad kund i andra änden av luren. All vinst den dagen gick till de välgörenhetsorganisationer som respektive kändis representerade.

Som traditionen bjuder på detta företag så hade en del av personalen klätt ut sig dagen till ära. Bland annat kunde man se rockbandet Kiss, jultomten, läderbögar och nunnor vid datorerna på det som kallas trading floor.

Det var lite kul att se hur imponerade dessa aktiemäklare, som trots allt bollar med miljontals dollar varje dag, blev av skådespelarna och idrottsmännen. Många autografer och mobilkamerabilder blev det. Populärast bland männen var Joe Montana (tätt följt av Kournikova) som ju är en jättestor legend inom amerikansk fotboll. Kvinnorna hängde i klasar på Matt Dillon.

Själv var jag nog också mest impad av Matt Dillon (bilden ovan). Han var ju med i Rumble Fish, en av min ungdoms favoritfilmer. I den spelar även Mickey Rourke, en av mina gamla hjältar. Dennis Hopper och Tom Waits är också med. Bara en sån sak. Rourke är ju för övrigt tillbaka efter vad som verkar ha varit en lång och hård strid med sina demoner. Måste se den nya filmen han är med i.

Skådespelerskan Julianne Moore (hon syns på sista bilden nedan) var för övrigt den som verkade gilla att vara aktiemäklare mest av kändisarna. En av de riktiga mäklarna blev imponerad och sa till henne med kraftig New York-dialekt ”Hey Julianne, if this acting thing doesn’t work out for you, you can always come here and work”. 

   

Inget har hänt

Inte mycket att rapportera från New York denna vecka. Har fixat i ordning lägenheten efter målningen som väl blev ganska okej men min morfar Kåge, som var målaremästare i sitt yrkesliv, kommer knappast att godkänna resultatet om han skulle ha vägarna förbi. Vissa ställen har de missat att måla på men de målade åtminstone inte över eluttagen så att de inte går att använda som de förra målarna gjorde innan jag flyttade in. Det gäller att se det positiva.

Annars har jag sorterat i mapparna på mina externa hårddiskar och märker att jag har typ sju kopior av allting. Så efter lite kastande så har jag helt plötsligt massor med extra digitalt förvaringsutrymme tillgängligt.

Så nu kan jag ta lite fler kort!

Sommarlov

I kväll flyger jag till Stockholm för lite semester. Har ju varit en hektisk vår så det ska bli skönt att vara ledig ett tag. Men om jag känner mig själv rätt så kommer jag nog inte kunna koppla ner helt och hållet. Så håll utkik efter ett och annat blogginlägg med iakttagelser från Det Gamla Landet.

I övrigt träffas jag antigen i Farsta Centrum eller på Mosebacke.

Trevlig sommar!

Rapport från Gotham

En grå och kall lördag lider mot kväll här i New York.

Åt i dag lunch med Kamera & Bilds chefredaktör Magnus Fröderberg som är i stan för ett kort besök. Han bor alldeles intill mitt barndoms köpcentrum, Åkermyntan i Hässelby och han informerar mig om att pizzerian där har blivit asiatisk restaurant. Vidare berättar han att det finländska bolag som nyligen köpt centrumet har bestämt sig för att kasta ut Konsum så att Ica kan få större lokaler.

Vart är världen på väg?
…undrar vän av ordning.

Ser på teve en CNN-reporter som är i New York och ställer någon aktuell fråga till ”mannen på gatan”. Ett dansk par råkar bli stoppat och mannen säger med kraftig skandinavisk brytning ”We are from Denmark, we don’t know anything”. Det får mig såklart att minnas Manuel i John Cleese briljanta TV-serie Fawlty Towers. Han var ju betjänten som yppade den klassiska repliken ”I’m from Barcelona, I know nothing”.

Art imitates life I guess.

New York Rangers lyckades ju till slut vinna en match mot Pittsburgh men ligger under med 3 – 1 i matcher i bäst av sju och i morgon eftermiddag tar med största sannolikhet Rangers säsong slut när de spelar femte matchen på Pittsburgh hemmaplan. De har bara hänt två gånger i NHL:s historia att ett lag lyckat vända ett underläge från 0-3 i matcher.

Tidningarna blir mindre här och då pratar jag inte om upplagan (som väl kanske också minskar). För några månader sedan blev New York Times lite smalare och i torsdags kapade New York Post ett par centimeter på höjden (bild 1 nedan) Den känns konstigt liten nu men man vänjer sig väl.

Jag fick ett mejl av Caroline Kennedy i dag där hon skriver att hon tycker att jag ska bli frivillig kampanjarbetare för Barack Obama. Har inte svarat ännu.

Som New York-bo så är det ju inte så ofta man är på Times Square. Var dock där igår kväll för ett jobb och upptäckte hur sjukt mycket turister det är där. Och i morse var jag på Fifth Avenue bland alla märkesbutiker för en plåtning. Även där var det fullt av människor men misstänker att det inte var så många New Yorkers som shoppade kläder klockan tio en lördag förmiddag.

Det är nästan som det finns två parallella universum här. Turisternas New York och New York-bornas New York. Men det är väl antagligen så i alla större städer och kanske inget konstigt egentligen men det blev bara så påtagligt för mig igår och idag.

Jag skrev ju tidigare om en sandwichshop vars bröd låg utspritt på trottoaren en morgon. Jag har alltid varit lite skeptisk till hygienen på det stället men ändå köpt lunch där ibland. Om jag känt mig lite mer kräsen har jag gått ner till ett ganska nytt och fräscht ställe som bara ligger 20 meter därifrån. Så döm om min förvåning när hälsovårdmyndigheterna tidigare i veckan stängde igen det. Brunt papper täckte fönsterrutorna, gula varningslappar på dörren och mexikanerna i personalen stod sysslolösa utanför och hängde (bild 2 nedan). Två dagar senare var det öppnat igen. Nu kommer jag att vara skeptisk mot dem också men man får väl anta att de har fixat vad som var fel.

Bagarväckning, som Per Georg brukar skriva, i morgon bitti och en 06:55 flight till Chicago.

Bilden ovan: 39:e gatan i går kväll.

Uppdatering på temat "you can't make this stuff up":

När Hillary Clinton tippade vem som skulle vinna det största galopploppet i USA, the Kentucky Derby, som gick av stapeln tidigare idag så valde hon en häst vid namn Eight Belles och jämförde sig själv med hästen. Resultatet? Hästen kom två och kollapsade efter målgången.

Det var dessutom val i dag på ön Guam som är amerikanskt territorium och ligger i Stilla Havet. Barack Obama vann valet med sju (!) rösters marginal över Hillary. Totalt var det 4 521 personer som röstade där.

Jag, Thomas Nilsson och Thomas Nilsson

I dagens New York Times finns en intressant artikel om Google Twins (även kallat Googleängers). Den handlar om folk som använder söksajten Google för att hålla koll på vad männsikor med samma namn som de själva sysslar med. För det mesta verkar det inte som att de kontaktar dem men de känner sig stolta när det går bra för Google-tvillingarna. Angela Shelton har dock gått längre och har träffat 15 stycken Angela Shelton och till och med skrivit en bok om det.

Efter att ha läst artikeln var jag ju tvungen att kolla in mina tvillingar. Börjar med att lite stolt konstatera att jag hamnar överst på Google-listan på sökningen ”Thomas Nilsson”.

Efter mig på listan hittar jag Thomas Nilsson som är fysikforskare på Chalmers. Lite längre ner kommer Thomas Nilsson i Lund som är kommunikationsrådgivare och har en blogg där han skriver om webbutveckling och mediepolitik. Thomas Nilsson som är centrumledare i Umeå och kör en Ford Focus har också en blogg. Han har dock inte skrivit där sedan den 21 maj 2006. Vad har hänt sedan dess undrar jag då. Vidare så finner jag en allergidoktor i Nebraska, en som 1990 jobbade som production manager för filmen "God afton, Herr Wallenberg", en börsmäklare i London och en death metal gitarrist i Mora. Det finns också en Thomas Nilsson som kom på nionde plats i det olympiska maratonloppet i Sydney 1956.

Trots att jag kommer högst på Google-listan måste jag medge att det finns några Thomas Nilsson som är kändare än mig. Till exempel travkusken Thomas Nilsson som tränade och körde den legendariska hästen Legolas under 80-talets första hälft. Men honom har jag dock en oplockad gås med eftersom jag under en kort period på grund av honom var tvungen att stoppa in ett B (som i mitt mellannamn Björn) mellan mitt för- och efternamn. Det var när jag i början av min karriär jobbade som fotograf för en fotofirma på Solvalla som bevakade trav. De ville undvika förväxlingar men det ser ju vem som helst att man kan ju inte heta Thomas B Nilsson.

Fotbollslaget IK Brage hade under samma period en skyttekung vid namn Thomas Nilsson som säkert fler än gamla Borlänge-bor kommer ihåg. Numera är han en IT-konsult som gillar att fiska och plocka svamp enligt en artikel i Dala-Demokraten. Sedan vill jag minnas att det finns någon slags chef på SVT som heter Thomas Nilsson men han dyker inte upp på de första fem Goggle-sidorna så då är han väl inte så känd antar jag.

Hittar också en Thomas Nilsson som har fått ett stipendium för att jobba ett år på Svenska Handelskammaren i New York. 2007 skall det ha varit så jag hoppas han har lämnat stan nu, ”this town is not big enough for both of us” som det heter. Men å andra sidan är jag ju mer av en Tom Nielsen här borta. I alla fall om amerikanen själv får bestämma.

Många Thomas Nilsson verkar det finnas, så många att jag inte kan skriva om alla här. Gemensamt får Thomas Nilsson 122 000 träffar på Google och då har jag ändå inte kollat de som heter Tomas Nilsson utan h (och under den kategorin faller min vän Tomas Nilsson, f.d. fotograf och numera bildchef på Katrineholms Kuriren).

Jag känner mig ganska nöjd att se att Thomas Nilsson klarar sig ganska bra där ute i världen. Fortsätt med det! Jag kommer att hålla ett öga på er via Google och se om ni hjälper till att hålla namnets goda rykte vid liv.

Diverse tankar tagna helt ur sitt sammanhang

Steven Meisels bilder av Madonna i senaste numret av Vanity Fair är sensationella. Han har inspirerats av bilder från 20-talet tagna av den tjeckiska fotografen Frantisek Drtikol. Eller kanske det snarare är Madonna som är sensationell. Stjärnor kommer och går men Madonna består.

Eftersom "mitt lag" Islanders inte gick vidare till Stanley Cup-slutspelet får jag väl hålla på New York Rangers istället. De möter ärkerivalen från andra sidan Hudson, New Jersey Devils, i första slutspelserien. Det är bäst av sju matcher som gäller och första matchen är i kväll. Rangers vann sju av åtta mot dem under seriespelet. Problemet var att förlusten kom i säsongens sista match och jag ser det som ett tecken på en kommande kollaps. Rangers insats under de elva år jag bott här har ju inte direkt varit lysande. För det mesta gick de inte till slutspel alls och för två år sedan förlorade de mot just Devils i fyra raka matcher i slutspelets första omgång. Vi får hoppas att Henke fixar det.

Frilansjournalisten Gunilla Kinns blogg är antagligen den bästa New York-bloggen.
Läggs härmed till i min blogglista till höger. Läs!

Kall vår i New York.

I morgon torsdag spelar Jocke & co i Topper på Mosebacke i Stockholm. Det börjar kl 20:00 och många bra gästartister dyker upp. Kommer att bli bra så gå dit om du gillar punk och/eller öl. Tyvärr kan jag inte komma. Lite långt att åka.

Hur kunde man leva utan Google?

Den Olympiska elden ska springas med i San Francisco idag. Samtliga stadens poliser har kallats in för att hålla demonstranter mot Kina borta från elden. Är det inte meningen att OS ska föra länder och människor samman? Antar att den olympiska kommittén bäddade sin egen säng när de gav OS till Kina.

Tillägg:
Se Madonna-bilderna och läs artikeln på Vanity Fairs hemsida.
Hon berättar bland annat att hon gillar Pippi Långstrump. Man kan också se ett bildspel med alla bilder av henne som varit i Vanity Fair sedan 1986. Hon har varit på omslaget tio gånger.

This is Radio Thomas!

I morgon torsdag ca. 09:00 på morgonen (svensk tid) ska jag vara med och prata om livet i New York på radiokanalen SR Metropol 93,8. De sänder lokalt i Stockholm som jag förstår det. Det går att lyssna via deras websida. Jag tror att det ligger kvar där någon vecka eller så om ni är intresserade. Inslaget är ungefär fyra minuter.

iPhone, football och gräsrotspolitik

I går kväll blev jag sittandes framför TVn och en match mellan New England Patriots och New York Giants. Jag är egentligen inte något jättestort fan av amerikansk fotboll men matchen i går var otroligt bra. Det var sista matchen i grundserien och New England ville nu avsluta med en seger och få en "perfect season" med 16 raka segrar. Något som inte hänt sedan 1972 då Miami Dolphins klarade av den svåra uppgiften. Det såg länge ut som Giants skulle förstöra Patriots dream men i sista 15 minuterna spelade New England som i trance och speciellt quaterbacken Tom Brady som kastade några otroligt vackra touchdown-passningar. Amerikansk fotboll kan var tråkigt men när passningarna går hem och det blir många "mål" kan det vara en vacker och spännade sport.

För er som gillar amerikansk politik, vilket jag hoppas att åtminstone några av er gör med tanke på hur mycket jag skriver om det, så var det en intressant artikel om torsdagens val i Iowa i dagens NY Times. Den visar att valet verkligen utkämpas på gräsrotsnivå. Det gäller att få ut sina repektive väljare till vallokalerna. Om det blir snöväder så planerar Hillarys medarbetare att skotta snö så att de äldre väljarna kan komma ut ur sina hus. Barack Obama erbjuder å sin sida att ställa upp med barnvakter för barnfamiljerna.

Min julklapp till mig själv blev i år en iPhone. Den är ett underverk och det känns som en teknisk revolution. Snygg och lätt att använda. Nu har jag e-mail och web i fickan så att jag alltid kan hålla koll på bloggen :-)

Bilden ovan är från ett jobb jag gjorde i somras för Din teknik.
Reportern Henrik Ek testade en iPhone för dem.

The Boppers

Jag fick ett mejl från en kille i Spanien. Han bifogade den här faksimilen med mina bilder i Hänt i Veckan och undrade om jag kunde mejla några bilder från fotograferingen. Han samlar tydligen på bilder av Boppers. Tidningen är från 1992 enligt honom och bilderna visar hur sångaren Peter Jezewski fixar till sin 50-talsfrisyr på hotellrummet. Jag har ett svagt minne av jobbet som jag tydligen gjorde i Ljusdal tillsammans med reportern Micael Ågren som numera är programledare på Mix Megapol.

Frågan är vad som är mest chockerande i den här lilla anekdoten?
Att Boppers har fans i utlandet?
Att de överhuvudtaget har fans fortfarande?
Att en spanjor har lyckats få tag på en femton år gammal Hänt i Veckan?

Eller är det kanske att jag erkänner att jag har fotograferat Boppers för Hänt i Veckan?

/T

PS. Och för er ungdomar som inte känner till Boppers så var de grymt stora i folkparkerna när 70-tal blev 80-tal. Jag har för mig att de hade någon slags anknytning till Hässelby. Jocke, kan det stämma att det är så att det inte bara är du och Yngwie som är rock stars från förorten i väst?